Peter Jöbacks julkonsert var helt amazing! Hade inga höga förväntningar på honom inför igår kväll, men han var fantastiskt bra. Helt otroligt att mamma var en av fjorton som stod bakom honom och körade. Det är nåt så sjukt häftigt! Det utan tvekan bästa var när han och Sara Isaksson (vars röst sopade banan med Peter och alla andra, helt sagolik) sjöng en duett som sista sång (ja, sen vart de såklart uppapplåderade för extranummer igen). Under den låten var tårarna inte långt borta.
Åkte hem till morbror Yngve och hans härliga fruntimmer, Anki, efter konserten och fikade lite och gojade mycket. Skönaste kommentaren var när vi var en tre-fyra minuter in i en konversation om diken (fråga för allt i världen inte hur vi kom in på det) och Anki plötsligt glatt utbrister
Nej, nu lär jag kila vidare, ska dra till Sebbe som är i huvudstaden just nu, så det blir en liten spontan helg i Stockholm. Tjoflöjt!
Åkte hem till morbror Yngve och hans härliga fruntimmer, Anki, efter konserten och fikade lite och gojade mycket. Skönaste kommentaren var när vi var en tre-fyra minuter in i en konversation om diken (fråga för allt i världen inte hur vi kom in på det) och Anki plötsligt glatt utbrister
"Jaha! En grop fast den är lång!"Bästa förklaringen på ett dike ever och rätt kul att det tog så lång tid innan hon fattade vad hon faktiskt pratade om (till hennes försvar måste jag säga att hon från början kommer från Holland). Hela kvällen var helt hysteriskt kul!
Nej, nu lär jag kila vidare, ska dra till Sebbe som är i huvudstaden just nu, så det blir en liten spontan helg i Stockholm. Tjoflöjt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar