Ja det var en god julafton

...i fler bemärkelser än en. Är (på riktigt faktiskt) fortfarande mätt av all smarrig mat som jag inte riktigt lyckades hålla mig från (inte direkt så att jag försökte heller, men iallafall). Firandet började hos mamsi med köttfärspaj (lätt bland det godaste som finns) och efter det slets det av paketpapper både till höger och vänster i full fart så vi skulle hinna klart till Kalle Anka (viktiga grejjur det).

När Kalle var klar med sitt tog jag, bröder och papps vårt pickpack och kilade vidare till faster Maria (med sin respektive, och kusiner, och kusins pojkväns familj, en hel himla massa människor helt enkelt) där det självklart väntade mer mat. Och herreguu vad mat de laddat upp med. Vi hade överlevt en omfattande belägring utan att tappa ett gram.

När vi var så fullproppade med mat att det stack ut lite ur öronen var det dags för fika istället (på julafton vet vi svenskar hur det ska frossas, det är nåt som är säkert). Och när det finns en enorm saffran-cheesecake är det svårt att bara ta en jätteliten bit och nöja sig med det. Attans.

På något sätt utsågs jag till verkställande tomte (och en väldigt söt sådan, fick jag höra), så jag fick glädjen att dela ut paket till de stackare som inte fått några tidigare. En riktigt najs julafton från början till slut.