Måste ju säga att jag skrattar lite smått åt idol-frenesin runt målbrotts-Johan. Ta till exempel Annalisa, tretton år, som berättar att "han betyder mest, alltså han betyder mer än min familj och allting". Jomen det är ju en sund inställning och en bra tanke att lämna ut i nationell media. Och tänk sen vilken stolthet föräldrarna måste känna, ringer antagligen runt till alla sina vänner och skryter; "åh, såg ni på aftonbladets hemsida hur vår dotter hånar oss inför hela Sverige?". Heja. Verkligen! Erkänner att jag inte sörjer speciellt mycket över att han fick åka hem.
lördag 29 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej , håller med , detta är faktiskt sjukt !!
Skicka en kommentar